Medeltidens gille
Kristoffergillet omtalas tidigast år 1402 men bildades troligen redan vid 1200-talets mitt, det vill säga vid ungefär samma tid som Kalmar fick sina stadsprivilegier. Det var en sammanslutning för stadens köpmän och de huvudsakliga funktionerna var social samvaro och yrkesmässigt stöd, ofta inom ett religiöst präglat ramverk i tidens anda. Bland stadens gillen var Sankt Kristoffers det största och mäktigaste. I takt med att hansans inflytande försvagades och reformationen genomfördes under 1500-talet, förlorade också köpmansgillena sin betydelse och upplöstes.
Gillets återuppståndelse
En sen vårkväll 1921 tågade fyra sammansvurna och beslutsamma män – borgmästaren Oscar Cassel, arkitekten Sven Rosman, musikdirektören Birger Anrep-Nordin och rektorn Sten Elg – upp till majoren Lars Viktor Ståhle. Frukten av denna nattliga konspiration blev en kallelse att återuppliva det gamla Kristoffergillet. Det avgörande mötet skedde den 15 mars 1921.
I sin nya skepnad skulle Gillet vara en social och kulturell företeelse utan religiösa förtecken. I den andan verkar vi än i dag.
Värdighetstecken, insignier och klenoder
Åldermannastaven
Åldermannastaven
Detta värdighetstecken är tillverkat 1921 av bildhuggaren Anton Wahledov och föreställer Sankt Kristoffers stav ”i samma ögonblick som rosor begynte spira däruppå ex miraculo”. Materialet är sjödränkt ek som härrör från det danska örlogsfartyget ”Enigheden”, sänkt utanför Kalmar slott.
Åldermannakedjan
Denna kostbarhet är tillverkad av hovjuveleraren Gunnar Svensson och donerades till gillet 1938. Den föreställer Gilles skyddspatron Sankt Kristoffer bärande Jesusbarnet på sina starka axlar. Runt helgonbilden löper texten ”Sante Christophers Gille uti Calmar” tillsammans med en gnistrande röd rosenkrans.
Välkomman
Gillets symboliskt gemensamma välkomstpokal är tillverkad av hovjuveleraren Gusten Hentzell. Den mäktiga pjäsen är gjuten i lödigt kalmartenn och locket kröns av helgonet Sankt Kristoffer. Runt buken sitter hängen fästade med namnen på Gillets åldermän. När välkomman höjs är stämman öppnad!
Åldermannakedjan
Skaffarestaven
Skaffaren är den person i Gillet som bär huvudansvaret för stämmoarrangemangen. Staven används för att genom tre stötar i golvet påkalla stämmodeltagarnas uppmärksamhet och under många år var denna stav av enkelt slag. Den magnifika stav som numera används tillverkades 2005 av skaffaren Claes Ågren.
Stolssystra/brödramärket
Varje invald stolssyster och –broder erhåller som tecken på sin nyvunna värdighet ett märke i form av en nål som enkelt fästes väl synlig på klädedräkten inför Gillets sammankomster. Märket framställer i relief Sankt Kristoffer med Jesusbarnet inom ett gotiskt ramverk flankerat av tidstypiska trepassdekorationer. Längst ner ses inskriptionen ”KALMAR” i versaler.
Sankt Kristoffer
I det medeltida Kalmar hade handel och sjöfart en dominerande roll och Sankt Kristoffer var just skeppsfartens och samfärdselns speciella skyddshelgon. Enligt legenden var han en hednisk jätte som sökte Kristus för att mäta sina krafter mot honom. Bästa sättet att finna Kristus var att göra goda gärningar, så Kristoffer började att i hjälpsamhet bära vägfarande över en flod. En dag bar han ett barn genom vattnet. Bördan kändes tyngre och tyngre och pressade hans huvud skuldror ner mot vattenytan. Det var Kristusbarnet som kvickt passade på att döpa jätten och gav honom namnet Kristoffer Kristusbäraren.
Stolssystra/brödramärket
Belätet
Allt sedan hösten 1934 kan man vid Gillets sammankomster beskåda den i trä snidade samt rikt bemålade skulpturen av Sankt Kristoffer, oftast kallad ”Belätet”. Skulpturen är 1,5 meter hög och dess mästare lär vara någon av de skickliga träsnidarna i Oberammergau i södra Tyskland, där helgonsnideriet levat som en tradition sedan gamla tider.